onsdag 8 februari 2012

Böcker - dessa underbara ting.


Jag läser ganska mycket och har nästan alltid gjort det, med undantag för vissa perioder i livet. Jag började läsa redan som fyraåring och jag slukade snabbt alla böcker som min mamma och pappa kom hem med och när de var slut så började jag om från början.

Det dröjde inte länge förrän jag fick ett eget lånekort på det lokala biblioteket och varje vecka tog jag min röda "pippi-koffert" och begav mig dit för att välja och vraka bland boktitlarna. I ganska rask takt betade jag av alla (i princip) böcker på barnavdelningen och när jag var runt 10-11 så hade jag gått igenom ungdomsavdelningen också!

(När jag började skolan blev det en hel del läsning där med. Jag var så mycket före mina klasskompisar så när de lärde sig alfabetet, att läsa och att skriva, då fick jag sitta avsides och läsa. När jag tröttnade på att läsa så gjorde jag mina andra läxor eller jobbade själv med andra ämnen.
Allt resulterade i att skolan inte blev någon utmaning för mig tyvärr. Hela lågstadiet låg jag alltid före minst en årskurs (i de flesta ämnen) men efter treans böcker fick jag inte börja med fyrans av någon outgrundlig anledning.
Det trista var att på slutet av 1970- och början av 80-talet så var det inte tal om att få flyttas upp en klass eller att få någon slags extraundervisning. Däremot var det ganska vanligt att barn fick gå om en årskurs. Därav blev det att jag läste så mycket eller fick agera "extra-lärare" (!) och hjälpa mina klasskamrater.
Jag kan så här i vuxen ålder tycka att det var synd att man inte tog tillvara på min "talang" och sporrade mig lite mer men man gjorde helt enkelt inte sånt i skolan förr och det fanns väl varken resurser eller kunskap om hur man skulle gå tillväga. En förlust för mig helt klart kan jag tycka så här i efterhand.)

Nog med utsvävningar! Efter att ha betat av ungdomsböckerna på biblioteket började jag gå igenom vuxenavdelningen. Bibliotekarierna blev lite nervösa och ringde hem till mina föräldrar och frågade om det var okej och mina föräldrar var ju tvungna att säga ja men med vissa förbehåll förstås. Sedan ringde de med jämna mellanrum för att försäkra sig om att jag fick låna just den eller den boken. Sen när jag var runt tolv år gammal så sa de att nu har jag läst allt som gick (av det jag fick läsa på vuxenavdelningen) så nu kunde de bara hänvisa mig vidare till stadsbiblioteket.

Redan ett par år tidigare så började mamma och pappa att ta med mig till ett antikvariat som inte låg alltför långt bort. Butiken var inte så himla stor men när jag kom ner i källaren så var där mängder med böcker, det var hyllmeter efter hyllmeter och ett paradis för mig. För en billig peng kunde jag få två kassar med böcker och jag älskade att gå där och bara insupa atmosfären (eller den gamla dammiga papperslukten, som nog resten av familjen tyckte) och välja och vraka. Så när jag blev hänvisad till stadsbliblioteket så valde jag att inte åka dit så ofta ändå, nu var det bara antikvariatet för hela slanten!

Jag tyckte att det var så spännande att öppna en gammal gulnad bok och på insidan av pärmen läsa "Till Alice på 12-årsdagen 1948" eller liknande. Tyvärr har jag inte många av dessa böcker kvar, de flesta åkte tillbaka till antikvariatet och fungerade som inbyte så att nästa laddning böcker inte blev så dyr. Jag hade redan två överfulla bokhyllor hemma i mitt rum så det var bara att anamma "en in, en ut" för att få plats. Men visst hade det varit kul att ha ett gammalt ex av "Räddaren i nöden" eller "Den store Gatsby" kvar till exempel.

Oj, det blev en hel uppsats märker jag, men ungefär så startade min passion för böcker. Film i all ära men böcker är ett strå vassare. När tex jag och min man ser en film så ser vi samma film, men om vi skulle läsa samma bok så gör jag min egen film i mitt egna huvud, tolkar den på mitt sätt och målar upp min egen bild och han gör det samma i sitt huvud fast på ett helt annat sätt. Same, same but different liksom. :) Det är det som är så fascinerande med böcker tycker jag.


Jag har läst så sjukt mycket i mina dagar och det vore verkligen kul att veta exakt hur mycket. Det kommer jag självklart aldrig att få veta men för många år sedan började jag skriva upp det jag läser. Mest för att ha lite koll på att jag inte köper/får/önskar mig samma böcker om och om igen men också för att det är lite kul att hålla koll på det. Nu har jag dock varit väldigt dålig på att fylla på min boklista så jag tänkte göra ett nytt försök med de böcker jag läser under 2012. Så håll utkik efter min nya lista som kommer i dagarna med de böcker jag hunnit läsa hittills i år.

Som vanligt tar jag gärna emot boktips av alla de slag!

3 kommentarer:

  1. Hej Dolores
    Jag läser också en hel del böcker, men det blir i perioder. Mest blir det deckare för min del. Jag känner igen det du skriver om att skriva ner vilka böcker jag läser. Jag har hållt på med den nu i några år och det börjar bli en rätt så lång lista.

    Kram
    Sussie B.

    SvaraRadera
  2. Vi är av samma skrot å korn vi två :) Totala bokälskare!
    Lite tips kan du få i min boklista. Finns i kategorin bokbabbel. Listan fylls på ganska ofta utom just nu då jag sitter med en bok på engelska. Den är tjock å jag e trög :)

    Kram
    M

    SvaraRadera
  3. Härligt att höra tjejer! Det är bara att hojta om ni har några bra tips. Glöm inte att det snart är bokrea och att man på vissa håll redan nu kan göra en förbeställning. :)

    Min lista för årets böcker kommer snart. Även fast det inte gått så lång tid av det nya året så har jag svårt att minnas vilka som var mina senast lästa böcker. Måste vara någon tillfällig glömska för jag skyller absolut inte på åldern... *fniss*

    Kra på er! / Dolores

    SvaraRadera