lördag 26 februari 2011

Melodifestivalen deltävling 4, Malmö.

Jag orkar inte gnälla lika mycket som jag brukar (!) i mina recensioner men en sak kan jag inte låta bli att nämna - ljudet! I kvällens delfinal tycker jag att musiken tog överhand i vissa låtar och i andra blev sången alldeles för hög.

Nåja, över till kvällens tävlanden:

Melody Club - The hunter
I vanliga fall är jag barnsligt förtjust i Melody Club. Kvällens låt är absolut inte dålig men bandets sångare (Kristofer Östergren) låter tråkigt nog lite svajig på rösten i verserna vilket drar ner betyget. Refrängen är i vanlig ordning Melody Clubs styrka, cathig, poppig, dansant och glad. Me likes! (Men sååå synd på den pitchiga sången).
Betyg: 3.

Julia Alvgard - Better or worse
Söt tjej och rösten går inte av för hackor, verkligen inte. Men varför känns hon lite "tantig" för? Det är något med klädseln och framförandet tror jag, kan inte sätta fingret på det riktigt... Låten är okej men den lyfter inte, den känns lite lam faktiskt och (än en gång) lite "tantig". Hade låten gått snabbare och varit lite "popigare" så hade den kunnat vara bra, jättebra till och med. Nu var den bara - ni kan det vid det här laget - "tantig"!
Betyg: 2.

Lasse Stefanz - En blick och någonting händer
Jahapp, Lasse Stefanz goes Melodifestival - gäääsp! Man hade ju hoppats på något spännande i och med att det är Alexander Bard som skrivit låten men nä, det är inte spännande någonstans. Dessutom är jag allergisk mot uttal som "händööör" och "vändööör" (händer och vänder på vanlig svenska). Det bästa med hela låten är faktiskt när maken utbrister "varför har ingen berättat för mig att Jimmy Sommerville har börjat spela i Lasse Stefanz". Och ja, det kan man ju undra. Och man kan definitivt skratta åt det. Så varje gång jag ser på den gitarrspelande medlemmen (som ser ut ungefär som Jimmy Sommerville, 20 år äldre, 20 kg tyngre) kan jag inte låta bli att skratta. Så låten får ju faktiskt mig att bli glad. Indirekt iallafall. Det är alltid ett plus, ett stort fett plus!
Betyg: 1+.

Linda Pritchard - Alive
Nä vad trist, en till låt att gäspa till. Väck mig om jag somnar, pleeease! Tråkig låt, tråkig klänning, tråkigt framförande. Låter och ser ut som en typisk ESC-ballad framförd av Irland, Schweiz eller Luxenburg. Random. Snygg hårfärg dock!
Betyg: 1.

Anders Fernette - Run
Anders har tydligen både varit med i och vunnit Fame Factory, det får man reda på precis innan han ska gå på scenen. Därav går första delen av låten åt till att försöka komma ihåg honom, jag menar, jag borde ju känna igen honom eftersom jag brukade kolla på FF när det begav sig. Men hur jag än försöker så kan jag för mitt liv inte minnas honom och det kan ju ändå inte bero på att han är en fantastisk sångare och artist, kan det? Nåväl, andra hälften av låten försöker jag faktiskt att lyssna, som sig bör på en melodifestival. Det jag hör är en vers som jag nu i efterhand inte minns ett endaste dugg av (säg inte att jag fortsatte att försöka minnas honom) men att refrängen iallafall är något bättre. Fast nu minns jag ärligt talat inte den heller...
Betyg: 1+.

Linda Bengtzing - E de fel på mig
Jag är inget stort Linda Bengtzing-fan, men tjejen ska ha credit för att hon alltid kört sin grej, schlagerpop på svenska. (Jenny Silvers motsats kan man säga). Hennes låtar går alltid upp på listor, spelas i radio och nynnas av var femte svensk och den här låten är nog inget undantag. Den är Linda Bengtzing i ett nötskal - vers, refräng, vers, refräng, tonartshöjning, refräng och ett avslut i bästa schlageranda. Någon som blev överraskad? Nä, trodde inte det heller. Jag gillar det inte men kan ändå inte låta bli att tycka att den är "catchy". Fy skäms på mig! Och förresten, what the **** hade hon på fötterna/benen? Slopa bananbåtarna till finalen, tack!
Betyg: 2++.

Nicke Borg - Leaving Home
Upphaussad. Nasal. Pitchig. Tråkig. Skitkass. Go back home!
Är det förresten bara jag som väntar på att han ska börja sjunga "And now the end is near, And so I face the final curtain" - Sid Vicious style?
Betyg: 0.

Love Generation - Dance alone
Varken fågel eller fisk. Den är mittimellan. Sången är okej, dansen är okej och jag känner jaha okej. Jag varken hissar eller dissar den, det känns konstigt. Och på något konstigt sätt får den mig att tro att den skulle kunna ta sig någonstans i den stora finalen. Hemska tanke.
Betyg: 2.



P.S. Undrar varför de inte nämnde att Linda Bengtzing också varit med i Fame Factory?

P.S.2. Vidare till andra chansen blev Linda Pritchard och Love Generation. Direkt till final gick Linda Bengtzing och (hör och häpna) Nicke Borg!

Förvaring - del 1.


Det här inlägget kan bli lååångt, jag tänkte nämligen skriva om vad jag har på hyllorna, i alla lådor osv. All heder till den som tar sig igenom hela texten. :)
Som ni ser så har jag märkt ut olika punkter på bilden som jag även numrerat, hoppas att det ska bli lättare att följa på det sättet (bilden är klickbar). I det här inlägget skriver jag om punkt 1 till 5, de övriga kommer snart i ett nytt inlägg.
Here we go!

1. På den här hyllan förvarar jag inte speciellt mycket om jag ska vara ärlig, jag har mest saker jag gillar och en del kort och andra alster som jag gjort. Två små röda hemmagjorda lådor innehåller adresskort och skisskort, en burk är fylld med dew drops och lite längre bort har jag en låda med punchinella.

2. På den här hyllan är det stämplar och blommor som gäller. De två svartvita lådorna samt de fyra svarta längst bort innehåller stämplar. Lådorna har ettiketter i olika färger för att lättare hitta, till exempel så innehåller den grönmärkta lådan hänglar och den gula innehåller högtider som påsk, jul osv. Stämplarna i sin tur ligger i CD-fickor framför ett laminerat ark. Lådan längst till vänster innehåller fickor med stämplar som jag använt men inte sorterat in i rätt låda än så länge (oftast gör jag detta när lådan är full).
De tre transparanta lådorna (Glis från IKEA) innehåller rosor och andra knippen av blommor och de tre små svarta lådorna (som man bara ser gavlarna på) är små sortimentslådor där jag förvarar lösa blommor, blad och pistiller.

3. Nu kommer vi till själva skrivbordsytan. Längst till vänster står två lådor "Mackis", den första innehåller 6x6 och 8x8 Paper Pads och den närmast väggen innehåller diverse pappersdekorationer, rub ons och masker.

Sen kommer vi till den förvaringslösning som jag är mest nöjd med för tillfället. (Maken kallar konstruktionen för mitt "pysselaltare"). I mitten står en minibyrå där de fem mindre lådorna innehåller band, garn och spets och den understa diverse småpryttlar och dekos. Ovanpå byrån har jag en mackis som innehåller mina stickles, chalks, plattorna till buggen osv. På vardera sida om byrån står CD-stället "Boalt", den första innehåller alla mina distressdynor och andra stämpeldynor och den andra innehåller alla mina ProMarkers. Ovanpå alltsammans ligger en tavellist där jag har mina Martha Stewart-stansar, "doftoljor" och min lilla radio! :)
Till vänster på altaret finns en krok där jag hängt mina distressduttar och joystick!

Till höger om "pysselaltaret" står mitt röda kakfat. Översta våningen innehåller dymo, blad till skärmaskinen, bigare, pincett, sudd osv. Mellanvåningen innehåller smådekos som tex pins, wire, pärlor och andra smådekosar. Undervåningen innehåller ett gäng stansar.

Brevid kakfatet har jag min bugg och två lådor som innehåller mina clearstamps.

4. Under skrivbordet har jag min överfyllda mappvagn, min dragväska och hurtsen Helmer.

5. På golvet till höger om stolen står en extra minibyrå som jag bara snickrat ihop stommen på än så länge. På den står min älskade Papermania tote där jag har glue-dots, dubbelhäftande tejp, magnetstämplar, silent setter, akrylklossar osv. Ovanpå står en liten papperskorg och en grön korg där jag lägger sånt som jag plockat fram men inte använt, meningen är väl att det ska sorteras in på rätt plats någon gång...

onsdag 23 februari 2011

Uppdaterad pysselhörna.




Min pysselplats har den senaste tiden (läs: månaderna) inte sett allt för rolig ut. Och när jag i slutet på förra året i samband med julkorttillverkningen drog fram allt som har med jul att göra, ja då svämmade det bokstavligen över. Det var knappt man kunde skönja ett (en gång) vitt skrivbord under all bråte. Sen dess har jag gått med skygglappar över ögonen, jag har varken haft lust eller ork att pyssla och än mindre orkat röja.

Det krävs ju ingen Einstein för att förstå att pyssellusten försvann pga kaoset som rådde i min hörna. Bara tanken på det berg av saker som tornade upp sig gav mig ågren. Och ännu mindre pyssellust.

Men nu har jag äntligen rensat, städat och omorganiserat min pysselplats. I tre dagar har jag sorterat, röjt, plockat i och plockat ur, ställt undan och tagit fram, provat en lösning efter en annan. Och äntligen är jag klar! Nästan iallafall. Jag har fortfarande några lådor att sortera upp och mappvagnen att rensa. Sen måste jag pyssla "in mig" och känna efter om jag måste ändra på något, det är sånt som kommer allt eftersom.

Det jag på rak arm kan säga att jag saknar är listen med krokar som jag hade på väggen tidigare. Dock så har jag ju planer på att göra en egen Clip It Up av en gammal lampskärm (se inläggen innan detta) så det behovet kommer ju att lösas så småningom. Den lampskärm som jag köpte på Myrorna förra veckan passade inte riktigt så jakten går vidare. Jag ska spana efter den ultimata lampskärmen när vi åker på den årliga loppisturnén i sommar. Sen kanske jag spenderar resten av semestern till att organisera om min pysselhörna... Vem vet? :)

(Jag kommer senare att göra ett inlägg som berättar mer om mina förvarlingslösningar osv. men vill du veta redan nu så är det bara att fråga).

lördag 19 februari 2011

Clip It Up del 2.

Nu finns den rätta länken till videon i inlägget under detta, jag är ledsen att jag missade det.

En billig lampskärm har inhandlas i dag, men jag tror att den är aningens för låg. Jag håller på att omorganisera min arbetsplats så det lär ta ett par dagar innan jag kan sätta klorna i den. Hur som helst så var den billig, så behöver jag köpa en ny är inte det hela världen. Återkommer såklart med resultatet när jag är klar! :)

Hemmagjord Clip It Up!


En Clip It Up skulle jag gärna ha istället för IKEA-listen med krokar som jag har på väggen. Listen är superbra, det är inte det, men nu vill jag organisera om och behöver väggutrymmet ovanför skrivbordet till något annat. Vad skulle då passa om inte en Clip It Up, men de är ju alldeles för dyra tycker jag. Kul att ha men mindre kul att köpa (läs: slänga ut pengar på).

En idé är ju att göra en egen hemmagjord Clip It Up för en betydligt mindre summa. Kolla in den här videon så får du se hur!

Är det inte strålande! Och med en billig snurrbar "ostbricka" undertill så blir det ju ännu bättre. Det här måste jag verkligen prova, det får bli en tur nerför backen till Myrorna idag. Här ska letas passande lampskärm! :)



P.S. Nu ska ni kunna se videon, ledsen för att jag missade länken...

måndag 14 februari 2011

Alla hjärtans dag.


Till maken på alla -ans dag! Je t'adore - Jag avgudar dig!

Kortet är gjort till Skrotbokens tema Alla hjärtans dag - I färger man vanligen inte förknippar med den dagen.

Såhär skriver Skrotboken om mitt alster:
"Dolores har gjort ett kärleksfullt kort till sin man, ett superromantiskt kort i underbara vintagefärger".

Och så här beskriver jag själv mitt kort:
"Jag har gjort ett Alla Hjärtans Dag-kort i färgerna brunt, lila och aprikos, som jag ska ge till maken den 14:e februari. Färgerna förknippar man vanligtvis inte med Valentin men kärleken till min man är inte bara röd, den spänner över hela spektrat!"

lördag 12 februari 2011

Melodifestivalen deltävling 2, Göteborg

Värdparet Marie Sernholt och Rickard Olsson klarade sig mycket bättre den här veckan. De gjorde till och med parodi på sig själva och på tabben de gjorde under förra delfinalen och det måste de ha cred för.
"Bad cop vs. bad cop" är ett roligt inslag men följetongen med Peter Stormare, som denna gång skulle "stajla" om Christer Sjögren till glamrockare (och som sen sjöng Life on Mars av Bowie) har blivit festivalens bottennapp. Det enda positiva med det är ju att man kan planera in sina toalettbesök i förväg och det är ju inte fy skam!

Nu till kvällens låtar:

Brolle - 7 days and 7 nights
Hyfsat bra låt, refrängen är stark, Brolle har en bra röst och slutet på låten är snyggt. (Nu går jag över till att citera Tony Irving). MEN. Det är för mycket Elvis-imitatör över det hela och jag känner mig inte riktigt komfortabel med det. Skulle jag se, till exempel, en tysk Elvis-imitatör i ESC skulle jag garva läppen av mig och tycka att det är jätteskämmigt av tyskarna att sända ett sådant bidrag. Vi i Sverige kanske vet att Brolle är en seriös musiker men frågan är om övriga Europa kommer att förstå det? (Vinner denna låten svenska finalen och går till ESC är jag därför rädd att den kommer att gå samma öde till mötes som Martin Stenmarck när han tävlade med låten Las Vegas).
Betyg: 3-

Loreen - My heart is refusing me
Yes! Här är en riktigt bra låt med euro/house-vibbar och mycket stark refräng. Jag går i gång på det, absolut! Spännande låt, snyggt sjunget och medryckande. Mitt enda aber är väl Loreens scenklädsel. En röd överdel likt ett jättegarnnystan korsat med en långhårig gardinfrans ungefär. Vilket kunde ha varit snyggt om den inte hade haft axelklaffar á la amerikansk fotbollsspelare så att hon rent utseendemässigt liknar en blandning av Onkel Fester och ringaren från Notre Dame. Utan hals och lite lätt puckelryggad. Men annars - yey!
Betyg: 3++

Babsan - Ge mig en spanjor
Nja. Njä. Eller nä! Babsan är alltid Babsan men hon gör sig nog bäst i andra sammanhang. Att tillåta Babsan "showa" (för inte är sången så mycket att skryta över) i Melodifestivalen måste säkerligen sticka de mer seriösa artisterna (och tittarna) i ögonen. Visst, man får väl se det med glimten i ögat, att det är en kul grej. Men är det verkligen någon som på allvar vill skicka Babsan till Tyskland i vår för att representera Sverige? Nä, trodde inte det. Så någon annan kunde faktiskt ha fått chansen i stället tycker jag.
Betyg: 1

Elisabeth Andreassen - Vaken i en dröm
Och inte i vilken dröm som helst, utan i en mardröm (som Bengt Alsterlind skulle ha sagt)! Det här är ju 2001. Boooring! Nästa tack!
Betyg: 0

Sanna Nielsen - I´m in love
Sanna är ju en pangbrud, har pipa som en gudinna och är karismatisk med råge. Låten är en schlager som tagen ur en instruktionsbok. Nästan iallafall. Jag gillar när låtar byggs upp för att till sist brisera i en refräng som inte går att motstå. Men här är den där spännande "uppbyggnadsfasen" nästan noll och refrängen kommer på tok för tidigt. Dessutom får de nog se till att ändra på scenshowen, att gå omkring på en snurrande scen och samtidigt sjunga är nog åtminstone en sak för mycket för stackars Sanna. Till sist undrar jag bara - vem är Sannas stylist? Sparka honom/henne omedelbums! Men frisören kan hon få behålla!
Betyg: 2++

The Moniker - Oh my god!
OMG! Den här låten gör mig glad. Scenshowen gör mig glad. Dekoren gör mig glad. Refrängen gör mig glad. Det är helt enkelt en glad låt. En glad och trevlig liten popdänga. Oh la la!
Betyg: 4

Anniela - Elektrisk
Öh...
Betyg: 0

Christian Walz - Like suicide
Kvällens mest säregna röst. Kändes lite spretig i början men tar sig så småningom. Snygga harmonier. Bra sång. Annorlunda arr.
Betyg: 2++


Nu vill jag veta vad ni tycker!



P.S. Jag skriver vad jag tycker och tror. Jag är ibland ironisk och ibland seriös, skillnaden kan vara hårfin. Jag är ingen expert utan en hängiven glad amatör. Om du gillar de låtar jag dissar (eller tvärtom) så tycker jag inte mindre om dig för det. Det beror iofs på vilken låt du dissar eller om du är medlem i Elisabeth Andreassen Fan Club. Smaken är som baken - delad! ;)

P.S. 2. För att vara helt ärlig så kan jag ha missat en del när jag lyssnade på Christian Walz. Jag fastnade helt enkelt med att sitta och analysera refrängen...

P.S.3. Till finalen i Globen gick Brolle och Sanna Nielsen och till andra chansen gick Loreen och The Moniker.

Dagens Dolores

Dagens:

Humör: Tja, än så länge är det gott! ;)
Gjort: Vinkat av maken som ska vara borta över helgen.
Planer: Inga alls, eller räknas softa som en plan?
Titta på: Melodifestivalen förstås!
Musik: Inget, jag laddar upp för kvällens "Mello" med tystnad. :)
Läsning: Hundraåringen... (Har tvekat men måste ge den en chans).
Mat: En mannafrutti.
Dryck: Ett glas Pepsi Max. (Jaaa, jag vet att klockan bara är 11).
Bästa: Att snöstormen slutat.
Sämsta: Att maken inte är hemma.
Katt: Sover (planerar att göra honom sällskap en stund).
Väder: Toppen! Massor av gnistrande snö, blå himmel och en skinande sol.
Pyssel: Pysseltorkan fortsätter... Hjälp mig någon?!
Outfit: Mjukiskläder och fårskinnstofflor.

lördag 5 februari 2011

Melodifestivalen deltävling 1, Luleå.

Jahapp, då har den första deltävling i Melodifestivalen gått av stapeln. Årets värdar är Richard Olsson och Marie Serneholt och de kunde väl ha gjort lite bättre i från sig kan tyckas. Det kändes lite stressat och skämten (jag förmodar att det var tänkt som skämt iallafall) fick åtminstone inte mig att dra på smilbanden. Då var de inspelade presentationsfilmerna mycket roligare. Nåja, det kanske var premiärnerver som spökade hos dem så bättre lycka nästa vecka. Nu till melodierna!

Dilba - Try again
Jag gillade faktiskt låten. Den lät som riktigt catchig pop typ St Etienne. Halvvägs in i låten började jag dock vänta på att hon skulle börja sjunga ut, högt och starkt, men det kom aldrig. Tyvärr. Dessutom såg Dilba stel och besvärad ut. Men helt okej låt.
Betyg: 3-.

Swingfly - Me and my drum
Rap har inte funkat så bra i Melodifestivalen tidigare men jag antar att det beror mer på vem som rappar än själva genren i sig. Jag hade i princip redan dissat den här låten innan jag ens lyssnat på den, men vilken tur att människor (jag i det här fallet) har förmågan att kunna ändra sig, för det gjorde jag. Rappen var helt okej men det var refrängen som bet sig fast där bak i skallen. Trallig låt men oerhört jobbigt och rörigt scenuppträdande. Ändra det, tack!
Betyg: 3-.

Jenny Silver - Something in your eyes
Okej, jag erkänner, jag har aldrig varit förtjust i Jenny Silver. Hon är ju snygg och har bra sångröst, det är inte det. Men det känns som om hon "vänder kappan efter vinden" när det kommer till musik. Vad går hem i stugorna just nu? Förra året tävlade hon också, då kom hon sist i sin deltävling med en discoaktig "Metropolis-låt", knepig korsett och en... stålhandske? Dessutom med en koreografi där den ena armen svingades över huvudet och fram och tillbaka. Om och om igen. Nu är det väl onödigt av mig att hålla mig kvar vid förra årets Melodifestival men jag vill bara förklara vad jag menar med att "vända kappan efter vinden" (för jag tycker att hon borde ha hittat sin "grej" efter så många år i branchen). Dansbandsmusiken är sedan länge sen förbi, så även rockmusiken. Och förra årets "science fiction-disco" gick inget vidare det heller. Så i år har Jenny en ny taktik, det är dags för - schlager. Och visst låter det i allra högsta grad som schlager, men vi har alla hört det förut. Det var lite av både det ena och det andra i den här låten och jag kunde inte låta bli att tänka på ABBAs "As good as new". Nä, det här funkar inte riktigt för mig.
Betyg: 1-.

Jonas Matsson - On my own
Ledsen, men det här var ett bottennapp. Killen ser ut som Erik Grönwall (om någon fortfarande minns honom) men stämbanden är inte ens i närheten. Jag tror att jag förstår vilket sound han strävade efter (eller ville sträva efter åtminstone) men det bidde bara pannkaka. (Fast pannkaka är ju gott, jag får nog ändra det till något annat). Det bidde bara... pölsa. Varken hackat eller malet. Ett plus förtjänar han dock, här kunde man nämligen ta kvällens första kisspaus*. Tack!
Betyg: 0+.

Le Kid - Oh my god
Nä, jag går inte riktigt i gång på det här heller. Tyvärr. Hade de haft glimten i ögat och öst på lite till så kanske jag hade kunnat ta till mig det här. Men om man vill vara tokrolig, sjunga tokroligt, ha en tokrolig scenshow och inte minst ha en tokrolig image - då funkar det bara om man själv är tokrolig och inte tar sig själv på för stort allvar. För den där spontana tokroligheten försvinner, liksom glimten i ögat, när man försöker att konstruera det där tokroliga. Då blir det bara fånigt.
Betyg: 1+.

Rasmus Viberg - Social butterfly
Nu händer det något, tant Dolores börjar digga så smått. Ja, jag brukar gå igång på toner från öst och den här låten är inget undantag. Inte den bästa låt jag hört, inte den sämsta heller - den är helt okej och (hur otroligt det än låter) så är faktiskt dragspelet lite catchy. (En mening som jag troligtvis aldrig mer kommer att skriva).
Betyg: 3-.

Pernilla Andersson - Desperados
Vacker som en dag är hon men låten säger mig ingenting! Är det country? Nä. Är det sing and songwriter? Nope. Är det pop? Hell no! Men jag vet vad det är, det är visa. Det är den där visan som är så in i norden svensk och så tråkig och sååå mellanmjölk. Det är alltid en snygg tjej med stor gitarr, hon ska sjunga med fin stämma, hon ska sjunga en visa som är så tråkig att till och med blixten står still. Det ska vara lågmält och sprött och bohemiskt på en och samma gång. Jag har definitivt hört det förr, flera gånger. Samma fraseringar, samma stockholmsdialekt, samma tonläge, samma röst och jag tycker att det är oerhört trist. Sorry Kajsa-Stina och allt vad ni heter. (Är det det här som kallas för att "dra alla över en kam")?
Betyg: 2.

Danny - In the club
Favorittippad. Vilket gör att man får höga förväntningar, kanske för höga? En låt som ska tävla i ESC måste sitta som en smäck direkt, det funkar inte om den är halvbra och sen växer och växer. Man har en chans och då måste den sitta. Dannys låt är lite så tycker jag, den var bättre redan andra gången jag hörde den. Vi svenskar kommer ju att få höra den ytterligare ett par gånger innan vinnaren koras i slutet på mars men de som ska rösta, de får bara höra den en gång. Frågan är dock om det är de höga förväntningarna som gör att jag inte fastnade för den så där direkt. Han sjunger ju jättebra, men musiken var alldeles för hög på vissa ställen vilket gjorde att han fick ta i från tårna i de höga partierna. Sen tycker jag allt att refrängen kunde ha varit starkare och mer "catchy". Det jag är mest besviken på är faktiskt - dansen! Jag läste att en koreograf flugits in, någon som jobbat med diverse stora namn "over there". Nu skulle man få se något som taget ur en video på MTV eller en dansrutin som skulle platsa i finalen på "So You Think You Can Dance". Trodde jag ja. Dansen kändes mest som om... hmmm... jag hade koreograferat den. Givetvis överdriver jag, men en svensk koreograf hade nog kunnat göra mer än dubbelt så bra jobb för mindre än hälften av pengarna. Helt säkert.
Trots allt så är Danny en karismatisk artist som båder sjunger och rör sig bra.
Betyg: 2-3 nånting...


Till sist vill jag bara fråga en sak - vad tycker du? :)




P.S. Jag skriver vad jag tycker och tror. Jag är ibland ironisk och ibland seriös, skillnaden kan vara hårfin. Jag är ingen expert utan en hängiven glad amatör. Om du gillar de låtar jag dissar (eller tvärtom) så tycker jag inte mindre om dig för det. Det beror iofs på vilken låt du dissar eller om du är medlem i Jenny Silver FanClub. Smaken är som baken - delad!

P.S.2. *Kvällens andra kisspaus passade jag på att ta när Nanne sjöng. Nanne har pipa, absolut, men att ge sig på Whitney Houstons "I have nothing" är att ta sig vatten över huvudet. För många duktiga sångerskor. Så även för Nanne. Peter Stormares försök till att skapa en souldiva av Nanne gick tyvärr i stöpet. Nice try Peter - close, but no cigar!

P.S.3. Ouch! Vilken tabbe det blev där på slutet. Först fel namn på vilka de två bidragen som gick vidare till "andra chansen" var och efter det glömmer Marie att stänga av micken när Swingfly ska sjunga en sista gång. Då får tittarna höra ett förvånat "vad hände där"?

P.S.4. (Det sista P.S:et, jag lovar). Till final i Globen gick Swingfly och Danny och till "Andra chansen" gick inte bara Jenny Silver utan även Pernilla Andersson! Jag säger bara som Marie - vad hände där?