tisdag 11 maj 2010

Pinsamt är bara förnamnet!

I dag upplevde jag en så pinsam grej som jag inte gjort på länge. (fast jag måste skratta åt det samtidigt).

Jag skulle knalla i väg till vårdcentralen (som tack och lov bara ligger ett kvarter hemifrån) men pga mina svullna fötter och ben så passade inte mina vanliga skor. Jag provade två par till men ett av dem kom jag inte ens i och ett par satt så hårt att det gjorde ont. Panik, vad ska jag göra? Barfota är ju liksom inte att tänka på över huvud taget.

Så jag öppnar skoskåpet och scannar av innehållet och till slut fastnar min blick på makens träskor. I storlek 47! Tittar på klockan och inser att jag måste gå nu på direkten. Känner en oerhörd fasa när jag inser att jag är tvungen att ta makens träpjuck. I storlek 47!

Har ni tänkt på hur det är att ha bråttom och samtidigt vara tvingad att bära för stora skor? Jo, jag kan upplysa er om att man går ungefär som om man har skitit på sig och nej, det är inte en smickrande gångstil!

Blev jag utstirrad av en parkarbetare - jaaadå! Fick en av patienterna i väntrummet ett leende på läpparna när jag såg hans blick sitta fastklistrad i höjd med mina fötter - jajjemen! Kände jag mig skamsen och högröd - you bet! Kommer jag någonsin att använda makens träskor igen - ingen chans i h-e!!!

Pinsamt är bara förnamnet men säger man inte att allt är tillåtet i kärlek, krig och vid svullna fötter?

2 kommentarer:

  1. He he h eh e

    tala om never again - upplevelse...

    Charlotta

    SvaraRadera
  2. ja alltså man kan inte låta bli att garva lite storlek 47 UJ har han såå stora fötter :)

    krya på fötterna

    SvaraRadera